Ett hjärta i bröstet, dunkar och pumpar. Ovissheten fyller kroppen, legeras med glädjehormoner, smeker mitt inre - pirrningar. Två viftande näsborrar och en man smälter ner till en liten pojke. Spirande glädje, även om den nyvakna våren ännu antastas utav vintern. En vår av händelser väntar, firande, sökande och kanske ett bekräftande? Moln som leder till drömmar, ett moln som gärna delas och sällskapar till vilket äventyr som än står på tröskeln. Vart det än leder.

Att ta del, vara med och uppleva livet. Växa som människa är en livslång läxa, lära sig att älska och en söt doft lugnar sinnet. Slumrar gott med en pärla på näthinnan som med sin glans skiner i drömmarna.

Dags att snyta sig, ut med det onda. Djupt andetag, tro på sig själv. Viktig lärdom.

Kommentera

Publiceras ej