Vi lever i ett samhälle som präglas av modernisering, både ökade och minskade orättvisor, samt ett sjukt rättsystem. Men det är något annat jag belysa en kväll som denna. Jag vill belysa en inkompetens som de flesta människor besitter. En sjukdom som kliar oss i huvudet någon gång ibland och vi har aldrig lärt oss hantera denna känsla inom oss, inte ens från barnsben.

Det jag syftar på är KOMPLIMANGER!

Var tog den rena, skära, ärligheten vägen? Vad gick snett när vi tappade förmågan att uppskatta komplimanger? Någonstans i all narcissism som finns i vårt samhälle så glömde vi bort att ge andra komplimanger. Människan är helt enkelt för komplex, för självupptagen för att idas ge komplimanger till andra. Detta bildar en ond cirkel och i uteblivandet av givandet av komplimanger så har även konsten att ta emot en komplimang bleknat i vårt mannaminne.

En uppmaning till alla er där ute i cybervärlden- ge en komplimang om dagen till någon, känd som okänd. Träna på att ge komplimanger och din egen förmåga att ta emot komplimanger kommer så småningom vara möjlig att kontrollera. 

Tänk även ett steg längre i erat anförande av komplimanger. Stirra er inte blinda på denna hemska utseendefixering! Att ge en komplimang behöver inte vara något som har med yta att göra. De starkaste och mest värmande komplimangerna är när man blir sedd för sitt inre, när ens personlighet uppskattas.

Ut och låt leende läppar spridas runt eran närvaro.

1 kommentarer

Monica

07 Feb 2014 00:38

Fint skrivet !!!

Kommentera

Publiceras ej